Dreams, sweet dreams

Ibland undrar jag vad man gör för att koka ihop så konstiga drömmar. Jag har en tendens att drömma om folk sm jag inte har träffat på jättelänge. Hur kommer det sig? Det behöver inte ens vara människor jag har kännt speciellt bra. Inatt var jag på bussen på väg till Center Syd i Lödde tillsamms med Sara. På bussen träffade vi en tjej som jag vet heter Amanda som gick på seminarieskolan samtidigt som jag på låg- och mellanstadiet. Hon kände en annan tjej som jag visste att jag hade sett förr. Kommer på efter ett tag att det är Kickis kompis Emelie som jag aldrig har träffat utan bara sett på bild på Facebook. På nästa station hoppar Kicki på för hennes pappa bodde i Häljarp!?

Vi hamnade aldrig på Center Syd utan på SBCC (som inte alls såg ut som SBCC gör i verkligheten).. Jag måste också påpeka att bussen delade sig på mitten efter halva vägen. Där träffade jag fler som vekligen inte "hör hemma" här eller med varnandra. Bara helt random people.

Hur får man det att bli så himla random? Tänk om man hade haft lika bra story telling förmåga i vekligeheten som man har i drömmarna. Vilken författare man hade kunnat bli då. Det är i alla fall rätt roligt att inte kunna styra över sina tankar och bara luta sig tillbaka och se vem man träffar och vart man hamnar.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Vissa dagar saknar jag dig mer än andra och idag e en sån dag... Puss!

2009-02-16 @ 20:20:20
Postat av: Kicki

Hahahahhaa du är ju knäpp! men jag håller med, man kan drömma de mest sjuka saker!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback