Varför är man så trött?
Klockan är bara halv tio och jag är hur trött som helst! Hur kommer detta sig kan man ju fråga sig. Jag sov ordentligt inatt, jag har precis druckigt kaffe och jag har tränat idag. Det betydet att man inte borde vara trött. Men livet är inte logiskt ibland..
Hörde en väldigt söt konversation när jag var ute med emmeth innan.
Två tjejer och en kille i sju-års-åldern var ute och cyklade.
Killen: Vilket håll ska vi?
Tjej 1: Ditåt
Killen: Är du säker?
Tjej 1: Nej, (till tjej 2) NEEJ inte det hållet, då hamnar du vid rondellen och vis en STOOR väg.
Tjej 2: Ja, just det jag kom på det nu.
Tjej 1: Jag ska hem nu.
Killen: Vaa? Ska vi inte cykla mer.
Tjej 1: Jag är inte ens säker på att vi får lov att vara här (tittar sig oroligt omkring och ser en bil susa förbi på strandvägen)
Tjej 2: (med lite tufft mummlande) Klart vi får!
Sen hörde jag inte mer. Tänk när man var så liten och var ute och cyklade med dem som bodde i närmaste området. Det spelade ingen roll vem det var egentligen bara man fick leka med någon. Men jag helt enkelt runt och knackade dörr och hoppades på det bästa. Hur ofta chansar man på att någon är hemma nu för tiden? Aldrig skulle jag säga. Allt är väl planerat i förväg. Jag kan inte komma på när jag ringde på en dörr när jag inte var säker på att personen i fråga var hemma.
Så enkelt det var förr!