Hannasegen

Ibland tänker jag för mycket. På senaste tiden har jag tänkt lite för mycket på sånt som man inte får tänka på egentligen. Det är inte riktigt rätt rent moraliskt sett. Jag har tänkt på "The Greater Good" och allt vad det innebär.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. När jag hör uttrycket "The Greater Good" så tänker jag på männskligheten och jorden som ett. Något som hör ihop. Då ser jag inte varje individ för sig. När man ser på det så, så ser jag människorna som något som har lika stor rätt som allt annat att finnas här på jorden att finnas här. Problemet är när människorna blir för många och resurserna inte räcker till alla. Så som fallet är nu.

Jag tror att jorden har ett eget försvar mot att en art ska bli alldeles för stor. Ni vet ju vad som hände med dinosaurierna. Problemet är att vi människor är för smarta och hela tiden kommer på ett sätt att skydda oss mot jordens försvar. Vi har blivit någon fort av immuna virus eller bakterier. Jag vet att det är kanske lite väl hårddraget att jämföra oss människor med sjukdomar, men när jag har förklarat kanske ni förstår vad jag menar. Sjukdomar och naturkatastrofer är som de vita blodkropparna i jordens försvar. Men vi hittar botemedel och vaccin mot nästan alla sjukdomar och tar till bättre och bättre försvar mot naturkatastoferna. '

Snälla missförstå mig inte nu när jag ska ta AIDS som exempel. AIDS är en fruktansvärd sjukdom som tar många liv och splittrar många familjer. Men vad kommer att hända i tex Afrika om vi hittar ett botemedel mot denna sjukdom? Jo, de miljoner människor som dör av AIDS varje år överlever och ska vara med att dela på de få resurser som de har. De kommer istället att svälta ihjäl. Jag vet att det är hårt att tänka såhär.

Om man nu ser jorden och allt som lever på den som ett så är ju AIDS, tsunamikatastrofer, jordbävningar och TBC bra saker. Det hjälper till att hålla tillväxten av människor i schack. Men tro mig när jag säger att jag gråter varje gång jag ser ett klipp från drabbade områden på TV. Jag är inte så känslokall som jag låter.

Men om vi säger att jag har en miljon kronor att lägga på välgörenhet, så lägger jag dem på djuren och naturen. Om ni vill se mig som ett monster kan ni ju tänka att jag väljer en panda över ett barn i Afrika, en tiger över ett barn i Indien. Är det illa? Jag blir lite rädd för mig själv ibland. Men om man ser alla människor som en människa så är det ju vårt fel att det nästan inte finns några pandor och tigrar kvar. Då tycker jag det är vår skylldighet att se till att de inte försvinner för alltid, även om det kostar oss ett lillfinger. När man säger det så låter ju faktiskt bättre.

Snälla, snälla se mig inte som ett monster bara för att jag kan se hur AIDS och naturkatastrofer är bra för oss. Hade jag kunnat hade jag räddat alla på en gång.

Med kärlek
Hanna

Håller precis på att hålla paus. Rensar mitt rum på skit inför flytten. Och mycket skit är det, haha. Har bett pappa fixa flyttlådor. Ja, jag vet att det är en månad kvar men jag har mina anledningar: det är julmånad, har något inbokat varje helg plus att jag är jävligt sugen på att flytta. Då borde man få börja i tid eller hur?

Sista novermber idag. Det betyder att det är december imogron och det gillar vi. Jag köpte vars en chokladjulkalender till mig och Frida idag. Föräldrarna och mor- och farföräldrarna tycker tydligen att vi är för gamla med det är bara bullshit. Den chokladen är ju en av de godaste i världen så jag tänkter minsann ha minst en sån kalender varje år tills jag dör.

Nu får pausen faktiskt vara slut. Hinner med lite undanröjning till innan det är dags för träning.
xoxo
Hanna

Äntligen. Nu är det mys i månad som gäller. Jag älskar december och jul så nu trivs jag ska ni veta. Vi börjar myset med att kolla på den senaste Potter, hela familjen tillsammans <3

Gillar du inte Twilight? Skit då i att titta på bilderna, LYSSNA!

Glädjen från i onsdags har inte lagt sig än. Lär inte göra det på ett tag heller. Förmodligen inte förän jag har bott där några månader. Det är det enda jag tänker på hela tiden. Eller i alla fall 95% av tiden resten tänker jag på jul och julklappar. Just nu får det inte plats några negativa tankar i mitt lilla huvud och det är jag glad för!

Tänkte föresten tillägga att: Ja, det är min lägenhet på bilderna i förra inlägget.

Har skrivit ihop en vill ha/önske/köpa-lista. Den blev inte kort måste jag säga. Det är en hel del man behöver. Det är ännu mer man vill ha. Det är bara att tänka smart och ekonomisk så får vi väl se hur mycket av det som kan bli mitt. Känner att jag knappt kan samla ihop mina tankar till att skriva ett ordentligt inlägg. Ni får hålla tillgodo med denna lilla mini-uppdatering.


xoxo
Hanna

I lördags började vi diskutera att köpa lägenhet i sthlm. Nu är jag lägenhetsinnehavare. Helt sjukt, helt galet, helt överglad. Mentalt har denna dagen varit utmattande så nu kommer jag ramla i säng. Frågan är bara om jag kommer kunna sova eller om jag bara kommer att planera min inredning och dyligt. Shit alltså. Den 4 januari flyttar jag. Can't wait!

Jag har velat skriva men inte haft något att tillföra. Varför försöka tillföra något när man inte har något att tillföra? Då är det enda man tillför då är att man inte har något att tillföra. Då är det lika bra att inte försöka tillföra något. För man har ju ändå inget att tillföra.

Men nu är jag tillbaka. För att tillföra saker.

50% av familjen Andersson har insjuknat, eller rättare sagt, forsatt vara sjuka. Jag och pappa tar i trä allt som oftast och hoppas att inte vi också blir sjuka. Jag borde väl i och för sig vara immun mot allt i hela världen nu efterson jag har vaccinerat mig. Tänka sig att jag gjorde det fast att jag inte ville. Men allt för mamma. Man vill ju inte smitta någon som har astma och varit halvsjuk sedan september.

Under dagen idag har jag förresten införskaffat MÅNGA vuxenpoäng. För första gången i mitt liv var jag på ett utvecklingssamtal som inte handlade om mig. Känns vuxet.

Eftersom smärtan i armen efter supersprutan hindrar mig från träning ska jag inom det snaraste inta sängen med en god bok. Japp, jag är i lästagen och jag älskar det.

17.17 någon tänker på mig.

Nej nu rabblar jag mest för rabblandets skull tycker jag.

See Ya!

Alltså egentligen är jag inte en klumpig person, men ikväll var jag inte nådig. Mamma och pappa sätter upp hyllor i sovrummet och jag skulle hjälpa till att hålla när pappa mätte. När jag skulle byta grepp tappar jag hela hyllan så pappa får den rakt i pannan. Hack + bula är ett faktum. Sen när vi väl hade mätt så skulle jag ta bort hyllan nätt och försiktigt tänkte jag. Men då ligger lodstocken kvar uppe på hyllan och jag skickar iväg den rakt på vår stackars hund.

Stay away from me tonight.

Jag vet att jag har nämt det innan men jag måste göra det igen. Jag har verkligen blivit blödig på senaste tiden. Skulle gissa på att det började runt studenten. Nu kommer tårarna ofta. En sak som jag jag blir extra rörd av är när en hel grupp av människor som kan sjunga gör det tillsammans. Det är så fint att jag får rysningar i hela kroppen. Som igår till exempel, när idolerna sjöng You're the Inspiration. Ögonen vattnades och håret stod upp både på armarna och i nacken. Vackert. Även om man framstår som lite väl känslig ibland så det väldigt skönt att bara låta det komma ibland. Det är skönt att känna saker.

En annan sak som jag känner som jag är väldigt glad över. Många, många bloggar har berört ämnet energitjuvar på senaste och då kan väl jag också göra det. Jag kan med glädje meddela att jag har inga energitjuvar i min omgivning. Längre. Jag har däremot haft det. Massor. Människor som har krävt så mycket energi av mig, inte för att de själv kräver extremt mycket uppmärksamhet utan för att jag har fått lägga energi på att vara någon som jag inte är egentligen. Människor som jag har fått ändra på mig inför, för jag är var rädd att de inte skulle gilla mig som den jag är. När jag mer och mer har kunnat acceptera mig själv och den jag är har jag samtidigt gjort mig av med de människor som jag inte har mått bra av att umgås med. Mina vänner jag har nu ger så mycket mer än vad de tar. Jag mår bra av att umgås med dem och jag kan vara mig själv. De är bäst.

Bara det jag ville säga.
LOVE

Tog mig upp ur sängen, cyklade till jobb och sen visade det sig att lillkillen var ledig idag så då var det bara att vända hemåt igen.

Nu sitter man alltså här. Har slängt i en maskin tvätt, läst bloggar och ska snart lägga mig i soffan med min bok. Jag har varit med om värre torsdagar faktiskt. Man blev också lite rörd när de andra barnen blev besvikna att man gick hem. Vilka söta, störiga ungar dom är!

Ärliga är dom också. Och nyfikna. Undrar hur många gånger jag har fått svara på frågorna om jag har en pojkvän, eller om jag är kär. De blir lika besvikna varje gång jag måste svara nej. När en av tjejerna frågade och jag sa nej så svarande hon med "Vaa!? Varför inte? Du som är så söt!" Snacka om att det värmde.

Nu har maskinen centrifugerat färdigt och det är väl lika bra att ta tag i det direkt.
Ha det bra tills vi hörs igen <3

Efter att jag kom hem från Växjö har jag varit helt uppslukad av min bok. The Host av Stephenie Meyer (hon som skrivit Twilght). Om ni inte har något emot lite sci-fi så tycker jag att ni ska läsa den!

Det är så härligt när man inte kan lägga ifrån sig boken. Jag kan snappt vänta tills jag får hoppa in i nästa (vilket blir efter detta inlägget).

Onsdagen den 4 november idag då. Sverker har namnsdag och jag fyller 20 och ett halvt. Grattis till oss, höhö. För övrigt har det varit jävligt kallt idag. Snöat till och med kan jag informera den som har varit ouppmärksam om. Har även fått reda på att ny sladd till min dator kommer att kosta 700 spänn. JIPPI. Verkligen.

Ja, vad har jag mer att dela med mig av? Kankse att det inte förvånar mig om jag blir sjukt snart. Shit vad vissa barn är äckliga när det kommer till bacilusker. Vi kan ju till exempel ta killen som jag är hos varenda minut av hans skoldag. Hostar, nyser och snorar så det står härligan till. Pilla näsan, pilla på allt han ska stoppa i munnen, stoppa fingrarna i munnen OCH SEN TA PÅ MIG. Blä, usch och fy. Detta gäller säkert många, många barn i skolan men det är ju just honom som jag observerar. Jag har ju i och för sig ett killer imunförsvar men som sagt, jag skulle inte bli förvånad om jag blir sjuk.

Nu kan jag inte hålla mig borta från böckernas värld längre.
Vi hörs!