Johanna Eriksson, tack för att du finns

Jag tackar gudarna för att ödet ville att mina och Johannas vägar skulle mötas once again. (höhö, roligt att det kommer från mig som inte är ett dugg religös och inte tror så sånt som ödet) För er som inte vet det så träffades vi på Ven när vi var där på påskläger (golf) för många, många år sedan. Det ledde till några hembesök och en massa bervskrivande. Men precis när den sista lågan av vår relation började dö ut så hände det fantastiska. Slumpen gjorde så att vi ansökte till samma college i hela vida världen. På köpet fick jag Kicki och förmodligen Leo&Rasmus också.

Mina damer och herrar bara så ni vet så är Johanna helt underbar. Leo har haffat åt sig en av de absolut bästa tjejrna på maknaden. Man hade ju kunnat tro att vi skulle bli tröttna på varandra för vi ses i stort sett varje dag. Det blir inte jag i alla fall. Johanna är en av de få människor jag kan vara mig själv till 100% med och vi tycker alltid det är okej om den andra är lite låg, överspeedig, lite irreterad eller bara allmänt flummig. Det är liksom omöjligt att inte ha kul med Johanna. Skrattar man inte med henne så kan man alltid skratta åt henne. Man kan alltid gå till Johanna om det är något. Hon vet alltid exakt vad hon ska säga för att få en att må bra igen. Hon är ett underbart stöd vad man än går igenom. Jag älskar hennes flummiga sätt, hennes öppenhet, värme, klädsamak, musiksmak, attityd och godhet. Allt med Johanna är bra. Allt.

Johanna du är den bästaste <3

   
Hanna + Joppi 4ever

Kommentarer
Postat av: johanna

ååååh Hanna! Vad rörd jag blir. Det där värmde i hjärtat mitt! :D Tusen tack för dom fina orden! Du är bäst!

Tusen miljarder kramar,

J

Postat av: Nina

Jag blir osse rörd... O så tänkter jag att gu vad gott att min dotter har så fina vänner!! Kram på er!

2009-03-14 @ 09:11:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback